Ruda-Id

Idag var det dags för den traditionsenliga resan för att fiska Id. Förra året hade vi med våra söner men i år fick de stanna hemma, tur var väl de skulle det visa sig senare.

På grund av att ställena som säljer fiskekort inte har öppettider som passar två trebarnsfäder gjorde vi ett snabbt försök i en göl som har rykte om sig att hysa Ruda.

Det visade sig vara mycket aktivitet i vattnet, undra bara om det var rätt art. Dröjde inte så länge innan Jörgen, nu mer Görgen fick först fisken, en abborre på halvkilot.

Jag hade några små försiktiga mesnapp men ingen som tog. Jag bytte bete och krokstorlek. Nu skall jag göra som när jag fick gräskarpen han jag säga innan flötet sakta drog iväg. Fast fisk och några spännande sekunder innan jag kunde konstatera att det var rätt art. Ruda. Gött vilket flow.

Vi körde på en stund till innan det var dags att dra vidare mot Idarna.

När kortet väl var löst gav vi oss iväg på världens tuffaste stalkingfiske. Jävlar vilken terräng det var på ställena vi hade tänkt fiska, rena rama urskogen. Därav turen att barnen stannade hemma. Flugor i miljarder (kändes som om vi var i Biafra, Afrika) och kanske en av sommarens varmaste dagar gjorde inte det hela lättare.

Tyvärr så visade åarna inte upp sina bästa sidor för oss. Blev några idar lite här och där men tyvärr inga toppfiskar. I och för sig så slog jag mitt gamla pb. två gånger om.