Deadbait

(foto:Emil 6år)

Det fina vädret bidrog till att jag och min yngste son(6år) stack iväg på lite far och son aktiviteter. Han ville gärna fiska och jag var inte svår övertalad. Vi hade två timmar på oss så valet av fiskeform blev deadbaitfiske.

Jag förklarade för Emil hur larmen fungerade och hur det skulle låta när det nappade, ett pip var bara vinden, massor av pip var stor gädda.

Då och då kom det ett pip och Emils förväntningar skruvades upp. Rätt som det var drog det på i ett av spöna. Nu pappa är det inte vinden längre skrek Emil.

Tanken var att han skulle få veva in fisken. Men det visade sig snart att inte funkade då det var lite bättre storlek på den.

Efter en stund drillande med flera längre rusningar och "laxskutt"var det dags för Emil att håva gäddan. Men när den gjorde en rusning rakt mot land släppte han håven och sprang upp några meter för att rädda sig.
Gäddan vägde 8210gram och var 105 cm.
Det blev en mycket lyckad tur och en mycket lycklig liten fiskare.

Färnafiske!!

Äntligen var det dags för första fisket efter färna i år. Jag hade tidigare under veckan varit uppe och rekat. Det hårda vattenflödet kunde tänkas ställa till problem.

Jag och Pär började på en gammal sträcka som vi inte kört på ett tag. Pär fick en mindre färna ganska omgående. Det var ett bra tecken att de var på g.
Vi nötte inte på utan for vidare till nästa ställe.

Här var det hårt flöde på vattnet så det gällde att hitta rätt spot. Jag flyttade ett par gånger innan jag hittade ett fiskbart bakvatten. Strax därefter låg årets första färna i håven:)
Pär dominerade turen med fem landade färnor. Jag fick inte upp några fler men bommade tre:( vilket inte hör till vanligheterna när det gäller arten. Jag får bakläxa på turen efter att jag konstaterat att kroken inte var optimal för betesvalet.

Vår!!

Igår kväll vädrade jag feederspöna en stund. Det brukar vara ett bra vårtecken när mäskhinken och doftessenserna åker fram. Jag provade lite nya blandningar för att se om det funkade.

Det dröjde inte speciellt länge innan de första mörtarna låg i beteshinken. Strax efter det låg årets första id i håven, tjock men alltför kort.

När jag väl fått i spöt igen fick jag snabbt napp igen och nitade dit den. Den kändes till en början bättre än id nr1. Men sedan ville den inte mer utan bara gick? Sakta och sävligt gick den i lugnt mak med strömmen. Vad fan är det här? Jag lyckades inte ta in någon lina alls utan fick ge för att den ynkliga lilla kroken inte skulle lossna.

Jag började följa efter den ner för ån. Men efter några knyckar var den loss. Tur att jag hade två vittnen till det inträffande, låter annars som en riktig fiskeskröna.

På med nytt bete och efter en liten stund ligger id nr2 i håven. Lite grövre än den tidigare men fortfarande fattas en del cm på längden.Jag fick ett sista napp som kändes som en mört under drillningen . När jag håvade såg det ut som en mindre id. Men när jag väl synade under lampan såg jag att det inte alls var en id utan en riktigt stor mört.
När jag väl fick ordning på våg, lampa och måttband blev jag gatt överraskad. Årets första pb. för mig.
Mört 38cm och 700gram:) Mört en underskattad fisk. Ett pb som glädjer mig mycket och som troligtvis blir svårslaget med tanke på att storfisksgräns ligger på 800gram.

Abborre igen

Abborrfiske
Det blev ytterligare ett abborrpass på is för mig, pimpel och ismete.

Jag körde stenhårt på balansare för att förhoppningsvis dra på en större fisk.
Det tog en stund innan de kom igång. Men sedan blev det ett jävla ös. Det blev drygt 50st i först hålet:)
Jag höll mig till ett och samma hål nästan hela turen. Det blev ingen större fisk den här turen. Men det blev en kick för självförtroendet när det gäller fiske med balansare.

Abborre på balansare

Jag trodde inte det var möjligt med ytterligare ett pass på is. Men när vi väl lyckats komma ut till den landlösa isen så var den helt ok bitvis. Det blev en repris av föregående pass förutom att det var jag som fick abborren.

Tyvärr så var den inte riktigt av samma kaliber som senast men helt
ok. 960gram och 43cm.